Data riksdagen

Hans papper representerar en demokratisk resurs för vår moderna, som i sin tur kan användas av forskare för att återskapa vår förståelse av det förflutna.

Dessa fyra kategorier av dokument är en central del av den svenska lagstiftningsprocessen. Sammantaget utgör dessa dokument en rik källa för studier av politisk kultur och demokratisk utveckling under långa perioder. Bristen på en sammankopplad metadatastruktur med relaterade parlamentariska data, inklusive ett lapptäcke av digitaliserings-och digitaliseringsfel, gör dock det aktuella läget för dessa sammanställda digitaliserade dokument till en primitiv forskningsinfrastruktur.

Sweriks mål är att eliminera dessa begränsningar genom att bygga en forskningsbyggnad med ett ekosystem av länkade öppna data riksdagen parlamentariska dokument från den tvåkammars och enkammars Riksdagen, Från och med idag. Att tillhandahålla en omfattande länkad samling öppna data riksdagen med annoterade metadata som gör det möjligt för forskare att använda och analysera parlamentariska dokument - både kvalitativt och i slutändan kvantitativt - på sätt som inte är möjliga idag.

Den annoterade Swerik corpus kommer att ligga till grund för en forskningsinfrastruktur för öppna användargränssnitt tillgängliga för andra forskare, nationellt och internationellt, inklusive en demokratisk resurs för medborgare och journalister att få kunskap om valda politiker, debatter och ​​demokratiska beslut. I samband med Wikidata-projektet kommer Swerik att bidra till ett växande Öppet uppslagsverk om svenska parlamentariker och båda kommer att ge kunskap om riksdagen tillgänglig för allmänheten och som en medborgarvetenskaplig Swerik.

I ett antal fall följde en jämn omröstning, och det slutliga beslutet måste bestämmas av partiet. För att undvika en upprepning av denna instabila situation har antalet platser i riksdagen minskat från att börja från att fylla. Befogenheter och struktur Huvudartikel: Riksdagens författning utför de normala funktionerna som ett lagstiftande organ i en parlamentarisk demokrati.

Han gör lagar, ändrar konstitutionen och utser regeringen. I de flesta parlamentariska demokratier har chefen för statskommissionerna, en politiker, bildat en regering. I enlighet med regeringens nya instrument [14] en av de fyra grundläggande lagarna i konstitutionen som antogs i detta, togs denna uppgift bort från Sveriges monark och överfördes till riksdagens talman.

För att ändra konstitutionen i enlighet med det nya regeringsinstrumentet måste ändringar godkännas två gånger, i två på varandra följande val med regelbundna allmänna val som hålls däremellan. Det finns 15 riksdagsutskott i riksdagen.