Dieselpriser genom åren
Priset på bränsle kan delas in i moms, punktskatt och kostnaden för produkten som visas i följande diagram. Kostnaden för en produkt består av många faktorer. Det viktigaste råmaterialet vid tillverkning av bensin och dieselbränsle är råolja, och prisutvecklingen har en betydande inverkan på bränslepriserna. Priset på råolja regleras av stora policyer och händelser i den globala ekonomin och kan ibland variera kraftigt.
Bränslepris komponenter genomsnittligt konsumentpris för bensin och diesel dividerat med produktkostnad, punktskatt och moms, januari, SEK per liter källa: Statistik över det svenska konsumentprisindexet en annan viktig faktor som påverkar bränslepriset är växelkursen. Bensin och diesel handlas i amerikanska dollar på världsmarknaden, och priset i Sverige beror på hur dollarkursen utvecklas mot den svenska kronan.
Åtagandet att minska påverkar också utvecklingen av bränslepriserna. Den ökade interventionen av biobränslen kommer att leda till att bränslepriserna i allt högre grad påverkar biobränslen. Dessa produkter har i allmänhet dieselpriser genom åren ett högre pris än de fossila bränslen som är på väg att dras tillbaka. Således kommer en ökning av reduktionsnivån att leda dieselpriser genom åren en ökning av priserna på bensin och dieselbränsle.
Regeringen bedömer att konsumentpriset stiger med 0,08 till 0,12 kronor per liter, exklusive moms för varje procentenhet i takt med att sänkningsnivåerna ökar. Ytterligare kostnader som läggs till kostnaden för produkten är till exempel att förfina råvarorna för bränsleprodukter, transportkostnader till bensinstationer och intäkter från vinster för bränsleföretag. Punktskatten består av koldioxid-och energiskatt och tas ut till ett fast belopp per liter, medan moms är en rörlig skatt beräknad på punktskatt och produktens kostnad.
Ändringar i punktskatten görs vanligtvis i slutet av året. Den totala skattesektionen är cirka 60 procent av bensinpriset respektive 45 procent av dieselpriset. Hur mäts prisutvecklingen? Svensk statistik mäter utvecklingen av bränsleproduktpriserna i flera transaktioner. Utvecklingen av priserna på bränsleprodukter som konsumeras av individer visas i KPI-konsumentprisindexet.
Här mäts priset av privata konsumenter vid pumpen. Bränsleprodukter som svenska bränsleföretag producerar och säljer i Sverige, liksom bränsleprodukter som importeras av svenska företag, mäts i Itpi Internal Access Price Index. KPI samlar endast priset för privatpersoner, medan ITPI samlar priset för all intern försäljning, Oavsett slutkund.
Detta inkluderar till exempel maridiesel för marina fartyg, flygbränsle och mycket mer. Detta är så att prisindexet visar nettoprisförändringar, och inte sådana prisförändringar som är förknippade med en kvalitetsförändring. Den sista kvalitetsjusteringen tillämpades på bränsleprodukter, då i augusti fanns en blandning av etanol i oktanbensin från 5 till 10 volymprocent.
Ökade råoljepriser och ökade krav från reduktionsskyldigheten bidrog till prisökningen. Analysen visar att det är omöjligt att skilja mellan en separat filmisk och fossil komponent, eftersom priserna för dem är kraftigt samordnade. Detta innebär att priset på biobränslen i stor utsträckning följer priset på dess fossila motsvarighet.
Den svenska dieselpremien har länge varit högre än i grannländerna i Sverige. I grund och botten är det priset på produkten, dieselpriset, Exklusive skatt, som är högre, vilket förklaras av det faktum att det främst är det högre deltagandet av biobränslen som orsakar skillnaden. De olika bränslestandarderna i grannländerna som jämförs kan också förklara priserna i viss utsträckning.
Å andra sidan är den svenska bensinpremien i nivå med de flesta av Sveriges grannländer. Den största skillnaden i bensinpriser mellan länder beror på skillnader i skattedesign. Under Sveriges och flera av Sveriges grannländer ledde tillfälliga åtgärder till att mildra effekterna av höga bränslepriser. I Sverige dieselpriser genom åren energiskatten på bränsle i maj, och liknande skattesänkningar gjordes också i Tyskland och Frankrike.
Polen gick ett steg längre och sänkte energiskatten på bränsle till EU: s miniminivå, samtidigt som momsen på bränsle tillfälligt sänktes till 8 procent. I Finland justerades istället biotopkraven. De flesta åtgärderna i grannländerna var tillfälliga och avbröts senare. Det är svårt att jämföra bränslepolitiken i Sveriges grannländer och hur den påverkar bränslepriserna.
Till exempel skiljer sig utformningen av politik för att främja biobränsleblandningar i de grannländer som studerats. Det är dieselpriser genom åren tydligt att kraven i det svenska åtagandet att minska till slut har lett till en högre biobränsleblandning än i de grannländer som studerats, och därför till ett högre pris, främst diesel. Det är dock delvis vilseledande att bara studera bränslepriset i jämförelse mellan länder som verktyg för att påverka kostnaden för biltrafik på olika sätt i olika länder.Till exempel beskattas bilägande betydligt högre i Danmark och Norge än i Sverige, vilket påverkar den totala skatteuppbörden beräknad per kilometer, men inte på bränslepriser.