Hammarö reningsverk
Vad du kan se på de historiska ortofoton av Lantm Trexteriet därifrån arbetade redan på plats. Samrådsdokumentationen säger att det inte är känt vad som placerats på deponin tidigare, men finns det dokumentation om vad som har skjutits upp sedan dess, och var på deponin, olika avfall placerades? Det sägs att utlakningen ska pumpas in i utlakningsdammarna i den norra delen av deponin för att genomgå rening.
Vilken typ av rengöring kommer att tillämpas? Hur ska slammet bortskaffas? Vilken kvalitet förväntas av den behandlade urlakningen? Naturskyddsföreningen håller med om att s Xnttersviken inte är en lämplig mottagare för utlakning av deponier. Men som framgår av samrådsdokumentationen har det föreslagna alternativet Skageneviken, som är en del av sjön V Xvirmland, en otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte en god kemisk status.
Skageneviken är en grund vik som har en begränsad anslutning till öppet vatten och Lakutsläpp, där det kan antas ha en stor lokal påverkan och motverka möjligheter att uppnå nuvarande och framtida kvalitetsstandarder. Liksom S Xnttersviken är den en del av Geta-flodens vattenområde. Hammarö reningsverk anser att Skageneviken inte är en godtagbar lakningsmottagare och att ett annat alternativ för lakbehandling bör utvecklas.
Detta gör att flera processer kan äga rum i samma pool. Från denna zon överförs vatten till mellanhand och zon 4. Här är nitrifieringen och förstörelsen av BOD vid ett högt överskott av syre. Från denna zon leder vattnet till zon 1, vilket resulterar i att nitratreturen är klar. Mediet Mella Mella delar upp vätskeflödet i en sedimentfas och en transparent fas.
Den rena fasen överförs till det efterföljande nitrifieringsfiltret. Slamfasen deponeras och pumpas tillbaka till biofilmanläggningen vid inloppet. Syftet med biofilmsanläggningen är att minska kväve. Dessutom reducerar filtret BOD-partiklar och suspenderade material. Biofilmanläggningen hammarö reningsverk följande: ett nitrifierfilter. Nitrifierfiltret består av en sårplastkontraktion där bakterier kan växa.
Här är nitrifikationen. Syre läggs till botten av poolen. Denitrating filter denitrating filter består av en asfalterad plastkontraktion där bakterier kan växa. Här sker denitrifiering under anoxiska förhållanden. Tillförseln av kol är nödvändig och doseras efter behov. Den sista sedimenteringen består av lamellsedimentering. Vid ingången till detta finns en mellanliggande del och en kammare där utfällningskemikalier kan doseras om det behövs.
När endast biologisk behandling fortsätter pumpas allt sediment som bildas i utbyte mot den ingående anläggningen. Vid kemisk dosering pumpas allt Slam till våtkompost för slambehandling. Denitrifiering med avsikt att bilda kvävgas och destruktion av BOD utförs huvudsakligen i zonerna 1, 2 och 3. Denitrifiering sker i dessa zoner, eftersom det nödvändiga stativet är gratis. I detta element kan PAO växa snabbare än sina konkurrenter eftersom de bara växer när syre levereras.
Detta kan uppnås i en syremiljö. I princip används hela det aktiverade slamsteget för att absorbera fosfor. Reaktionerna är inte reversibla.
Två reaktioner utförs av olika typer av bakterier. Nitrifikation den första kvävereaktionen uppnås av en nitrifierbakterie, som med hög syrehalt i vatten använder ammoniumkväve NH 4-N för tillväxt. En av resterna i denna tillväxt är nitratkväve nr 3. Nitrifierare är en av de mest känsliga bakterierna i reningsverket.