Hans blomberg uppsala
Metoddata för alla patienter med dispatch, ambulans och sjukhusregister mellan 1 januari och 31 augusti har extraherats. En beskrivande statistisk analys av patienter med och utan bekräftad diagnos utfördes. I en delmängd av hans blomberg uppsala som börjar i April 14, vi bedömde känsligheten och specificiteten hos dokumenterad covid-misstanke i patientjournaler för sändning och ambulans.
Resultat Totalt inkluderades pre-hospital-poster, varav det fanns en primär sjukhusdiagnostisk kod associerad med eller positiva testresultat för sex tusen sjuhundra sjuttiosex poster inkluderades i den prediktiva värdebedömningen. Slutsatser, medan prehospital misstanke var starkt indikativ för sjukhusbekräftad Covid baserat på den känslighet som identifierats i denna studie, prehospital misstanke bör inte åberopas som den enda faktorn som utesluter behovet av försiktighetsåtgärder.
De presenterade uppgifterna kan användas för att utveckla förbättrade riktlinjer för att identifiera patienter med covid i prehospitaliseringsinställningar. Introduktionen av den nya CORONAVIRUS-COVERIAN säkerhetsrelaterad pandemi orsakad av allvarligt akut respiratoriskt syndrom Coronavirus 2 SARS-COV-2 har påverkat hälsosystem hans blomberg uppsala om i världen ,och många studier har genomförts på de underliggande mekanismerna för sjukdomen [1], den kliniska presentationen av drabbade patienter [2, 3], metoder för förebyggande och behandling [4, 5] och inverkan på folkhälsan [6].
Prehospital vårdgivare spelar en viktig roll för att initiera försiktighetsåtgärder för att isolera sjukdomen och spelar en viktig roll för att förhindra infektion i de anläggningar som tar emot ambulansen. Om prehospitala vårdgivare identifierar patienter med procovidae och dokumenterar deras misstankar med hög grad av noggrannhet, kan denna dokumentation användas som grund för att bestämma behovet av försiktighetsåtgärder på avdelningen i ambulansen och i mottagningsanläggningar.
Trots det betydande vetenskapliga resultatet relaterat till Covid [7], endast ett fåtal studier som beskriver effekterna av covid-pandemin på prehospitala vårdsystem finns tillgängliga [8-10], och de är till stor del begränsade till rapporter om pandemins inverkan på systemnivå. I denna studie har Fernandez et al.
Mål i denna studie, vi försökte beskriva den kliniska presentationen av covid-patienter i förhållande till relevanta jämförande kohorter och att utvärdera förmågan hos prehospitala vårdgivare att identifiera patienter med cyklar och ambulanser. Etablering av Uppsalaregionen, Sverige har en yta på KM2 och ambulanspopulationen bemannas av antingen två sjuksköterskor eller en sjuksköterska och en akutmedicinsk specialist.
De som ringer på dispatch center är uteslutande sjuksköterskor, med 3-4 års universitetsutbildning och minst 3 års klinisk erfarenhet. Riktlinjerna som används av ambulanstjänsten och Dispatchcentret för att identifiera covid-patienter har utvecklats över tiden när kunskapen om sjukdomen har ökat. De första riktlinjerna för covid-misstanke genomfördes i Februari 28, som fastställde kriterierna för covid-misstanke som förekomst av feber och andningssymtom e.
Den 13 mars upptäcktes överföring av COVID-samhället i Sverige, och ett kriterium baserat på tidigare resor. Den 1 April uppdaterades riktlinjerna så att något av de fyra symtomen, feber, hosta, andningssvårigheter, symtom i övre luftvägarna, var tillräckliga för att utlösa försiktighetsåtgärder vid covid. Den 7 maj lades diarre till i listan över symtom som skulle orsaka covid-misstanke.
Metoder dessa datakällor hämtades från utskicknings - ambulans-och sjukhusjournaler i Uppala, Sverige och deterministiskt länkade baserat på patientens personnummer och fall-ID för perioden 1 januari-hela Augusti, hela EMD-centret med en patient. Kontakter som kan vara relaterade till både ambulansregistret och sjukhuset ingick i studien. För samtal där patienten utvärderades men inte transporterades med ambulans genomfördes ett sjukhusprotokoll och patienter som besökte en medicinsk anläggning inom 72 timmar efter kontakt med prehospitalvården inkluderades i analysen.
Variabla covid-patienter identifierades baserat på dokumentation av antingen en omvänd transkription transkription transkriptionskedjereaktion baserad primär diagnostisk kod relaterad till ICDSE covid-koder för PCR-testning erhölls med med hjälp av en kombinerad teknik för orofaryngeal smörjning. I denna studie beskriver vi representationen av procovid-patienter i det svenska prehospitalvården och utvärderar det prediktiva värdet av covid-misstanke som dokumenterats av dispatch och ambulanssjuksköterskor.
En beskrivande statistisk analys av patienter med och utan bekräftad diagnos var performed.In en delmängd av register som börjar i April 14, vi bedömde känsligheten och specificiteten hos dokumenterad covid-misstanke i patientjournaler för sändning och ambulans. Resultat: En summa av 11, pre-sjukhus poster inkluderades, varav det fanns en primär sjukhus diagnostisk kod i samband med eller positiva testresultat för sex tusen sju hundra sjuttiosex poster ingick i den prediktiva värdebedömningen.
De presenterade uppgifterna kan användas för att utveckla förbättrade riktlinjer för att identifiera patienter med covid i prehospitaliseringsinställningar. Design: en observationsstudie av patienter som remitterats av sjuksköterskor för att skickas till akuten. Installation: leveranscenter i två svenska regioner. Deltagare: totalt vuxna patienter hänvisade till icke-akutvård av sjuksköterskor mellan oktober och februari, primära och sekundära resultatindikatorer: huvudresultatet var ett besök på akutavdelningen inom 7 dagar efter kontakt med avsändningscentret.
Sekundära resultat var 1 Besök relaterat hans blomberg uppsala primär kontakt med avsändningscentret, 2 tillhandahållande av medicinsk vård över primärnivån, det vill säga interventioner som inte är tillgängliga i ett typiskt lokalt primärvårdscenter och 3 sjukhusinläggningar. Sex incidenter som kunde undvikas identifierades, varav ingen fångades av befintliga incidentrapporteringssystem, och alla skulle ha fått en ambulans om beslutsstödsystemet hans blomberg uppsala verkställts strikt.
Slutsats: Att använda dessa patientresultat som en del av en global verktygsbaserad granskning kan avslöja den missade skadan för patienter i ett incidentrapporteringssystem i samband med en akut medicinsk avsändning. Ökad efterlevnad av beslutsstödssystemet kan förbättra patientsäkerheten.